Vi sov först hos mysiga moster Mia och efter frukost med både hembakt bröd och hembakt knäckebröd, beundrade jag hennes trädgård och den fantastiska klängrosen som svämmade över av blommor. Mias trädgård är så fin, den påminner mycket om mormor, men samtidigt märks det att det är Mias trädgård. Jag blir inspirerad!
Vi stannade hos Mia hela förmiddagen innan vi begav oss till Hjälmseryd. Där väntade andra sidan släkten.
Tänk att "småkusinerna" helt plötsligt blivit så stora. Och så trevliga! Eller, snälla och fina har dom ju alltid varit, men nu märks det att dom inte längre är barn utan börjar bli vuxna. Det måste ju betyda att jag också är det, eller? Eller är jag bara som Simon så fint uttryckte det "en äldre tjej"? Nån gång ska han få äta upp det...
Ett stopp i Vaggeryd hann vi med också. Bästa Sandra hade skrivit på fejan att hon skulle vara hos sin Linus i helgen och efter en lång stund slog det mig att Vaggeryd ju faktiskt ligger på vägen hem!
Så få timmar, och så många hyggliga människor! Man skulle velat tillbringa all tid med var och en... Det är underbart med släkt, och det är underbart med vänner där man helt enkelt tar vid där man sist slutade. Puss!
- Posted using BlogPress from my iPhone
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar