Kattassar och kutterspån

Blöta kattspår i hallen. Inte så ovanligt i och för sig, dom små skitungarna trampar ju runt allt möjligt och lämnar spår efter sig på mattor, toastolar och sofforna... Men det var så blött, så väldigt blött. Konstigt eftersom vi inte varken hade blöta skor i hallen eller nyss duschat. (Dom gillar att gå in i duschen, plaska i vattnet och sen springa runt och lämna smutsiga tassar efter sig.)

Så var kom det blöta ifrån? När blicken följde tassmärkena, som blev blötare och blötare, såg jag vattnet. Ett hav av vatten, helt och hållet täcktandes hallgolvet. En ocean nästan oöverblickbar i sin ofattbara omfattning. Sjön sträckte sig från lilla hallen och ungefär en meter in på hallgolvet och bestod av ett par liter vatten från skurhinken. Hinken var inte helt full, men eftersom någon (läs: katterna) hade vält hinken kunde man relativt lätt säga att den nu var tom. Väldans tom.

Första tanken: hur kunde jag vara så dum att jag satte hinken där?

Andra tanken: hur ska jag torka upp det där?

Jacob och jag hjälptes åt med handdukar och disktrasor. Vi torkade och vred ur och sjasade bort nyfikna katter tills golvet var torrt. Stackars Jacob! Han såg missmodigt på golvet och undrade hur mycket vatten det kunde röra sig om. En hastig titt i hinken visade att merparten av vattnet saknades. Gissa var det tagit vägen?

Ibland har man dock nåd. Bara en halvtimme senare kommer vår fuktperson som har ansvar för badrummet som är under torkning. Efter att ha gjort dt han kom för tar han sig tid med oss. Han kollar golvet, mäter fukten och fäller domen: Ta bort golvet, ta bort isoleringen, frigör bjälklagret och låt torka. Annars väntar mögel och annat eländes jämmer man kan få i blött trä.

Nu var det riktigt synd om Jacob. Jag hjälpte till med planteringsspaden iklädd mina rosa öronskydd så gott jag kunde, men det är ju så att det är han som kan! Istället för att meka med sin kära mc har han donat med golvet... Han är en riktig hjälte!


Först listerna och lite av klickgolvet.


Sen golv nr 1.


Fler lister.


Golv nr 2 var en riktig parkett!


Jag grävde med spaden och Jacob dammsög fuktigt spån.


Till sist en skiva som täcker så inte det blir lekstuga av isoleringen... Det är vad vi har gjort ikväll!

Jag skulle ha skrivit om allt vi gjort, och om varför vi numera har en fläkt på verkstadsdörren, men det får bli en annan dag... Jag hörde källardörren smälla nyss så jag tror Jacob mejar lite i alla fall. Det är han värd!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Arvtagaren och ägget

Arvtagaren

Jag satt i matsalen och åt med åk 3. En pojke berättade utförligt om en ring han fått ärva av sin farmor. Den var i ÄKTA silver med en sten på. Visserligen var farmodern inte död än, men han hade fått ärva den ändå. Han berättar om silvret och om stenen som är en blodsten. Han beskriver hur ringen ser ut ingående. Berättelsen avslutas med:
"Men jag ska nog ge bort den till min bror."
"Varför då?" undrade jag och de andra vid bordet.
Pojken suckade teatraliskt och sa långsamt och allvarligt:
"Jo, för jag tror inte att jag kommer att få någon arvinge."

Som fröken får man helt enkelt ha ett 'straight face' och bara svara:
"Jaha, va tråkigt..."

Älskar nioåringar!


Ägget

Denna historia utspelar sig i slöjdsalen. Jag har lektion med åk 6 och i gruppen ingår ovanligt många pojkar. Alla är inte direkt superintresserade, men som en pojke sa:
"Det finns bara en sak som är värre än syslöjd, och det är träslöjd!"

Alltså har han syslöjd trots bristande entusiasm... Förutom hans inställning till syslöjd är han en mysig unge.

Denne pojke är kanske inte den mest ambitiöse som sagt. Det kan ta upp till en halvtimme innan symaskinen ens är trädd. Sen tar det ytterligare en halvtimme innan han är igång och jobbar, och då är det ju i princip dags att plocka ihop. Därför gör han det, och resten av lektionen sitter han och pratar med de andra. Som man lätt förstår tar det lite tid för honom att slutföra sina uppgifter.

När han kommer och vill något brukar han därför få hjälp direkt, även om han inte är först i kön egentligen, annars händer ju ingenting!

Den här dagen kom han efter ungefär halva lektionen och ställde sig bredvid mig. Först bara stod han där, men när han fått min uppmärksamhet gjorde han plötsligt en grimars som om han fått ont i magen och ätit nåt surt samtidigt. Han grimarserade en lång stund. Sen tittade han mig djupt i ögonen och sa med nollställt ansikte:
"Var det du eller jag som klämde ett ägg?"

Sekunden efter spred sig en kraftig fisdoft runt honom. Doft och doft förresten, stank är rätt ord. En mustig, fyllig odör med ovanligt tät arom. Hans ansikte var helt allvarligt hela tiden.

Vad gör man? Samtidigt som det är hysteriskt roligt, så är det ju inte ett okej beteende i klassrummet!

"Nu är du så god och tar upp dina armar och börjar vifta, för det där var INTE trevligt!" sa jag med lika allvarlig röst. "Nästa gång du behöver fisa kan du gå till det där hörnet!" Jag pekade på ett hörn långt bort från mig.
Ibland är det svårt att vara fröken... Ungarna är ju så roliga!

Jacob skrattade så han fick tårar i ögonen när han fick höra... Hans kommentar var: vilken fyndig unge!

Jo, visst...

- Posted using BlogPress from my iPhone

Dagens engelska glosa

är utan tvekan:



stor talgboll = giant fat ball


- Posted using BlogPress from my iPhone

Snöskottning igen...

Idag skottade jag hela uppfarten så Jacob skulle slippa. Han har ju faktiskt jobbat idag! Igår hade jag hjälpreda med skottningen.


Det är Elmira som ville vara med och skotta. Esther satt kvar inne och tittade på Horton och klappade katterna. Johan var i stan under tiden och köpte sina sista presenter...

Pysslade gjorde vi såklart också! Det blev två popup-prinsessor. Den silvriga är Esthers och den svarta Elmiras. Det är en prinsessa som går att gömma i "tornet".


Sen öppnade vi julklappar tillsammans med Samuel och Josefine. Eller vi och vi... Tjejerna öppnade julklappar från alla oss. Rena födelsedagen!

Idag har jag också gjort en lampskärm. Mycket nöjd! Foten är ett second hand-fynd som legat och dammat i flera år. Lite ful-snygg sådär... Visar också tavelramarna jag sprayade före jul. Mycket mycket nöjd!





- Posted using BlogPress from my iPhone

Borta bra men hemma bäst

Så är det. Har haft det jättebra i Dalarna hos Jacobs familj, men att sova i sin egen säng är det skönaste! Tack för god mat, trevligt umgänge och allt däremellan!

I måndags gjorde jag faktiskt inget vettigt alls. Jag tog sovmorgon, läste bok och läste alla fyra morgontidningarna jag missat samtidigt som jag åt jullovets längsta frukost. Sen hälsade jag på Farida och sen var dagen slut. Vad hände med alla viktiga saker som skulle göras? Tja, dom går ju att göra en annan dag!

Igår närvarade jag vid en begravning som var mycket vacker. Tänker på er!

Efter det åkte jag hem och tog det lugnt en stund innan Hanna kom och vi hade pysselstund. Väldigt bra jullovssysselsättning!

Idag onsdag sitter jag på bussen igen. Fast den här gången är jag på väg till Stockholm för att gå på Disney on Ice med familjen och tjejerna och Hanna L. Jacob fick ju nytt jobb så han tyckte inte att han kunde ta ledigt direkt, och mamma tyckte det var dumt att slösa en biljett, så då fick Hanna följa med. Tur för henne!


- Posted using BlogPress from my iPhone