Paris 1

Efter en stressig fredag kom vi iväg till Arlanda och kl 20 landade vi i Paris. Det kändes lite otäckt att inte kunna språket och inte veta vad som står på skyltar eller kunna uttala namnet på hotellet... Jag satt och läste min reseparlör på flyget tills jag somnade, men hur mkt kommer man ihåg på en genomläsning?





Vi kom i säng sent... Både vi och eleverna var helt slut!

Lördagen var vi uppe vid åtta-tiden. Cecilia tycker om lagom, vilket passar mig utmärkt! Lagom tidig frukost. Lagom med aktiviteter. Lagom sent i säng. Perfekt!


Vi tog tunnelbanan, metron, till världens största marknad. Allt man kan tänka sig! Liknade Camden market, men var många gånger större! Jag har besökt liknande marknader förr, så jag höll igen shoppingen lite. Det blev ett par kylskåpsmagneter bara... Men jag frågade efter pris själv! Problemet med att fråga på franska är att de svarar på franska... Och om jag inte förstår svaret? Fast de flesta kunde engelska som tur var!

Vi tog metron vidare till Sacre Coeur, som var väldigt vackert och ligger på en hög höjd.





Sen promenerade vi ner genom Monmartre tillbaka till hotellet. I Montmartre fick jag mitt porträtt avmålat av en bister konstnär. Men fint blev det!


Middag på en fin pizzeria. Najs! Lyckades beställa vatten på franska- självförtroendet växer!


Kvällsfikat i all enkelhet: serverat på frökens säng...

Idag besökte vi Hillsong Paris.


För sju-åtta år sen startade de med ett möte. Idag har de fyra möten varje söndag! Det var fart där kan man säga! Men jättebra lovsång, det är ju deras kännetecken... De hyr en teater och toaletterna där var extremt fina! Supertjejigt rosa, glittriga och alldeles alldeles underbara!





Vi tog oss till en gammal romersk amfiteater, som varit begravd sen 200-talet och hittades igen runt 1800. Rätt coolt! Den hade haft sittplatser på 35 rader, idag fanns bara 10 rader... Här hade vi picknick.

Vi promenerade till Ménageri du jardins de plantes som är en djurpark med anor från 1800-talet. När de stormat Versailles och huggit huvudet av kungen blev det en massa djur att ta hand om, eftersom kungen såklart haft ett eget zoo... Det var jättevackert! Jag lyckades beställa både kaffe och glass och får snart hybris av mina framsteg i franska språket!


Sen mer Metro till Notre Dame. På vägen såg vi bron med alla hänglås... Riktigt häftigt! Vi åt middag på en restaurang precis i närheten, varmrätt och efterrätt för 12,90. Ungarna tog crème brulée och fröknarna tarte Tatain, uppochnervänd äppelpaj. Här lyckades jag fråga mig fram till toaletten, det tar sig!


Vi såg Notre Dame och sen drog vi oss hemåt. Ungarnas variant på kvällsmys är a) samling på starbucks för de ha gratis wifi och b) kortspel och juice på rummet. Nu har de hållit igång länge nog, hittade en vandrade på taket utanför rummet, en höll låda i korridoren och ingen sov... Fröken måste upp och säga till. De får två minuter, sen blir jag barsk!

- Posted using BlogPress from my iPhone

Bästa fredagsmyset?

Måste skryta... Kommer hem efter lång arbetsdag och lång Ikea-runda till kyrkans nya städskrubb, vid kvart i nio på fredagskvällen, är helt slut. Vad får jag? Fransk citronpaj med maräng som finaste Jacob gjort. Är han bäst eller?


- Posted using BlogPress from my iPhone

3 personer i 1 timme...

... då händer det saker i trädgården!


Nadia klippte gräset, jag gick med trimmern och Jacob med häcksaxen.


Nu är syrenerna och aronian mer hanterliga i storlek och snyggare i formen och jag ser ut genom köksfönstret! Bara det liksom! Och gräset är klippt för kanske sista gången den här säsongen.

Sen gick vi in och åt vi marängbotten med lemoncurd och hallonsorbet blandat med grädde och tittade på gossip girl på netflix... Ja, det blev efterrätt på "rester", men om man blandar många goda saker borde väl resultatet också bli gott? Och vem behöver film när man har tonårsserier i långa banor? En mysig söndag eftermiddag allt som allt.

- Posted using BlogPress from my iPhone

Hoppsan, jag såg mig inte för...

Min nya fina vattendunk ville inte ge vatten med nån större fart helt plötsligt, var väl lite för väl använd så här i början. Jag stod där med en mugg och krånglade med tappkranen. Till slut funkade det igen, men vad göra med vattnet i muggen jag hade i handen?

Äh, tänkte jag. Jag häller väl bara ut det genom fönstret!

Sagt och gjort, jag öppnade fönstret och skickade ut vattnet i en snygg båge. Klart!

Undrar om det stod nån där, tänkte jag som slagen av blixten.

Och ja. Det gjorde det. En liten stackars elev som oskyldigt fått ett glas vatten kastat över sig! Av en lärare!

Han såg mäkta förvånad ut och tittade undrande mot himlen. Vad kan man göra annat än be tusen gånger om ursäkt och notera för sig själv att kolla FÖRST nästa gång...

Kollegan som kommit in i klassrummet under tiden skrattar väl fortfarande och jag undrar för mig själv varför jag inta helt enkelt hällde ut det i blomkrukan?

Men vad hade vi skrattar åt då?


- Posted using BlogPress from my iPhone

Vattenhålet

Mina elever har klagat på att de är törstiga på lektionerna och de har önskat vatten i klassrummet. Efter felköp på ett byggvaruhus hjälpte Jacob mig att snoka rätt på den sortens dunk jag ville ha, med tappkran som är lätt att fylla på och inte efterdroppar. Till slut är den alltså på plats, woho!


Det är en liten dunk och när mina långa tonårspojkar skockades runt den, kom bilden av elefanter på savannen. Brötandes och trampandes i ring runt vattnet där de dricker glas på glas, medan antiloperna stilla väntar på sin tur... I mitt huvud ringer en rad från Lucky Luke från min barndom: Nån har förgiftat vattenhålet!

Så varje gång jag ser dunken säger min inre cowboy: nån har...
Lite tjatig börjar han bli!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Skolfoto IGEN!

Varje år vid den här tiden ska man fotograferas. Klar nackdel med läraryrket! Man ser ju ut som man ser ut och inte blir det bättre än det blir, men det är ändå lika ångestframkallande varje gång. Vad ska man ha på sig? Kommer jag gå stå eller sitta? Ser sminket bra ut efter en hel lång dag? Är min panna blank? Blundade jag? Fick jag dubbelhaka nu? Ser leendet lika plastigt ut som förra året? Och var ska jag göra av min hand för att inte behöva peta min kollega på rumpan?

I år ligger fotograferingen dessutom på olika dagar för personalen och klassen. Så jag måste göra det två gånger!

Räckte det inte med att man genomled det som elev? Har vi lärare en speciell pino-gen som gör att vi inte har något emot att pinas med detta år efter år?

Jaja, nu ser jag ju en gång ut som jag gör och det blir varken bättre eller sämre. Men ändå...


- Posted using BlogPress from my iPhone

Kök på Hagvägen

Om man inte har jobb nog hemma kan man bygga hos andra...


Dom hade redan rivit och byggt ihop i stort sett alla skåp. Emmelie och jag byggde lådor och satte dörrar. Vi kände oss mycket duktiga!


Känslan kom av sig lite när vi märkte att vi monterat i princip alla lådfrontar fel, men den tog sig igen när vi rättat till det och kunde börja med gångjärn och dörrar. Det är ju då man ser hur det ska bli! Och vackert blir det.

Jacob satte skåp och monterade diskbänk, häll, ugn, micro och bänkskivor samt höll i expertisen för alltihop. Han är allt bra han! Anders byggde fler skåp ihop med sin pappa, monterade skåpsinredning och bistod Jacob med handräckning och skåpsättning. Elektrikern och rörmokaren ska göra det sista lilla bara så är köket klart att användas!


Här tar Jacob ur för diskbänk. Anders håller "spånsugen" på plats.


Lilly värmer sig vid utblåset på dammsugaren/spånsugen.

Det blev en arbetshelg den här gången. Ska bli spännande att se hur det ser ut nästa gång vi kommer upp, det var ju inte helt klart när vi åkte hem. Det fattas lite luckor här och där, lite el som sagt och en köksö...

Hemma är vi på gång med tapeter uppe i lilla sovrummet. Tanken är att Nadia ska sova där i helgen som kommer. Även det spännande! Det är ju så lite kvar nu!

- Posted using BlogPress from my iPhone