Släktträff och tankar om tråkighetens betydelse

I helgen firade moster Ulla och morbror Jan sina 65-årsdagar med ett 130-årskalas. Vi åkte till Jönköping på lördagen, åt god mat, tårta och träffade släkt, sov hos Gabriel och Eva och åkte hem på söndagen.


Vacker soluppgång på vägen dit, men sen låååånga timmar i bilen, som blev först grå, sen brun och till sist svart av slasket på vägarna. Det gick inte att ta nånstans på bilen utan att bli äcklig om fingrarna!

I baksätet var dom glada, men lite suddiga...


Eftersom mamma fyllde år samma dag som vi åkte, så firade vi henne med pompa och ståt. Eller, vi åt på Max i Norrköping. När personalen fattade att nån fyllde år, kom dom med glass till oss alla! Gulligt va! Typiskt att vi redan ätit efterrätt och att tre inte tål glass...


På hemvägen stannade vi i Gränna och köpte polkagrisar. Stora tjejen fick en klubba. Hon orkade bara gnaga lite på ett hörn, så stor var den!


Hon satt med lurarna och en telefon och tittade på film på netflix nästan hela vägen. Sjukt praktiskt, men vad hände med tanken att kreativitet föds ur konsten att ha tråkigt? Hur ska ungar idag kunna bli kreativa och fantasifulla om det alltid är underhållning med ljud och bild?

Men som sagt. Det är ju fruktansvärt praktiskt med nöjda barn i bilen... Men hur bekväm får man bli som vuxen? Ska inte jag visa vägen till en meningsfull väntan?

Får fortsätta fundera på den tills det är dags att uppfostra egna barn tror jag.

- Posted using BlogPress from my iPhone

5 år!

Idag har jag haft körkort i 5 år. Prickfritt (om än varken buckelfritt eller böterfritt).


Det firade vi med Budapestbakelse, eftersom Ica inte hade prinsesstårta på bit.

Yey!!


- Posted using BlogPress from my iPhone

Helg i Halmstad

Var i Halmstad i helgen på Alphaledarutbildning, så nu vet vi hur vi kan hålls äktenskapskursen vi tänkt på så länge. Det verkar kunna bli jättebra, en sorts äktenskapsbesiktning som förebygger problem och konflikter istället för att lappa ihop något som redan gått sönder. Fin filosofi tycker jag.

På lördagen sov vi hos Veronica och Thomas i Falkenberg och på söndagen åkte vi över Ullared hem. Det resulterade i en något överskriden budget och en ny matservis.


Det behövdes, för vår servis började bli skruttig och det fattades delar. Såklart har den slutat tillverkas så vi kan inte komplettera. Då köpte vi en ny! Kvalitet ungefär som IKEA:s billiga, men det gör inget. Den håller så länge den håller.


- Posted using BlogPress from my iPhone

Sytt till Victor och Majken

Täcke/krypfilt till Victor, senaste tillskottet till vår församling. Det är 130x95 cm och sytt i mörkblått jeanstyg, blått kraftigt bomullstyg, vanligt vitt, ljust beige, röd indisk bomull, röd fuskmocka och två jättefina röd/vita och blå/vita tyger med stjärnor på. De köpte jag i Kalmar på höstlovet. Quiltningen gjorde jag helt på maskin på grund av tidsbrist.


Jag tänkte navy och segling, för familjen gillar sånt. Men det ser nästan ut som en flagga...

Täcket/krypfilten innan dess gjorde jag till Majken, Jacobs nyaste kusinbarn. Hon bor utanför Mariestad. Det täcket är också 130x95 och sytt i diverse lapptyger. Det ljusrosa blanka tyger fick vi med i vår bröllopspresent från Pernilla och Therese och deras familjer, så det var lite roligt att använda. Det som ser mörkt ut är olika chokladbruna toner. Sen är det beige, grått, pastelligt rosa i blankt tyg, aprikos, vitt, småblommigt i aprikos och vinrött och ett storblommigt i aprikos, grått och vitt. Det är quiltat hälften för hand, hälften på maskin. Sen har jag broderat Majken i hörnet.


Till filten hör en snuttefilt med bandlappar i matchande färger. Har hört att bebisar gillar att snutta på lappar, hoppas det stämmer! Skickade alltihop på posten i förra veckan.

Jag kom ihåg att tvätta innan den här gången, så jag hoppas inget fäller eller krymper. Men man vet ju aldrig med jeanstyg tyvärr... Man får hoppas helt enkelt att det inte blir ljusblått allting första tvätten!



- Posted using BlogPress from my iPhone

Modekommentar på lördagsmorgonen

Vill först påpeka att detta är personliga åsikter och att alla andra är fria att klä sig som dom vill. Vi dömer inte någons klädstil...

Läser i dagens tidning att det hetaste för män just nu är "meggings", alltså leggings för män. Frågar Jacob om han vill att jag köper ett par till honom? Han behöver nya byxor och leggings/meggings (varför man nu behöver ett eget ord för det, kan man inte använda redan befintliga ord?) är ju väldigt skönt. De sitter inte åt och passar till alla. Billigare än jeans också.


Får kommentaren:
"Om du köper leggings som jag ska använda får du en påse bajs av mig."

Raka rör alltså.

Hör sedan honom muttra något om "usla brallor som gör att man ser ut som en balettdansös när man går ut".

Så alla som sett fram emot detta, tyvärr måste jag göra er besvikna. Vissa modenycker faller inte min finaste på läppen helt enkelt.




- Posted using BlogPress from my iPhone

Första arbetsdagen

Trött. Och speedad. Inte bra.

Brukar ha lite svårt att sova på söndagsnätterna, men i natt var det värre än vanligt! Säkert för att skolan skulle börja igen efter två och en halv veckas ljuvligt, juligt lov.

Vi var på 70-årsfest för Kiell, vår pastor, på söndagskvällen och sen skulle folk skjutsas hit och dit och Nadia skulle hem och det ena med det tredje... Fick nog i mig för mycket kaffe på kalaset också! Sen var det kört.

Låg med öppna ögon och var klarvaken. Försökte allt. Såg på flera avsnitt Mammor och minimodeller (vilka människor det finns!), läste, drack varm mjölk, slappnade av och släckte lampan minst tre gånger... Klockan ett var jag fortfarande klarvaken.

Till slut måste jag ha somnat, för jag vaknade klockan fem när Jacob gick upp. Vaknade igen klockan sex när han åkte. Sen gick jag upp själv. Och ändå kom jag försent! Hur gick det till?

Lärarmötet var episkt av det långdragna slaget. Men nu fick alla som ville säga nåt, säga vad de ville, så nu är saker bestämda i största möjliga samförstånd. Bra.

Resten av dagen gick fort, fast långsamt. Som det gör när man vaknat men inte fått igång hjärnan. Som det kan vara första dagen. Typist...

Ikväll har jag nog inga sömnproblem.

Jullovet var annars det bästa hittills. Känner mig utvilad, utsövd och färdigpausad. Har varit riktigt ledig och fått känna mig lat, mätt och som en stor soffpotatis hela tiden. Underbart. Hur ofta händer det? Som alltid är lovet för kort, men jag har fått med lite av alla godbitar, så det känns okej ändå. Har sytt och sytt. Projekten är till diverse nyfödda pluttar i min vänkrets, så bilder kommer nån annan gång.

Nu väntar pastagratäng gjord på diverse hopplockade grönsaker, överblivna ostbitar och andra rester från kyl och frys. Den luktar ljuvligt! Har lärt mig på Historieätarna (ett otroligt roligt historieprogram där de äter sig igenom tidsepoker, ses på svtplay snarast!) att gratäng är typiskt 20-talsmat.

Leve 20-talet!


- Posted using BlogPress from my iPhone