Nu är livet som det ska. Eller så är det mina känslor som är där de ska. Det känns lugnt o fint, åtminstone inte mer stressigt än vanligt, och jag har just nu koll på allt väsentligt. Mycket bra! Bönegruppen ikväll hjälpte till att göra dan extra bra. Vi har en så trevlig grupp! Stor åldersskillnad (från 85 till 25 år) men det gör det hela roligare!
Glömde sminkväskan hemma imorse. Panik!! Brukar sminka mig när jag väntar på Sandra (eller på jobbet om Sandra fått vänta på mig) men vad gör man när allt smink är hemma??
Smink blir ju inte bara fåfänga, det markerar också gränsen mellan arbete och fritid, mellan privatperson och professionell (ibland alla fall) lärare... Så det är inte helt oviktigt, även om det är fåfänga och i mångas ögon onödigt. Tack Sandra för utlåningen!
Fördel med att låna smink: man får använda färger man inte har själv. Nackdel: man upptäcker sitt eget sminks dåliga sidor, som att Sandras foundation var mycket bättre än min... Och jag som köpte ny förra veckan!
Typist.
Vi har fått goda nyheter om badrummet också, så nu känns det överkomligt och hanterbart. Inte som om man drunknar i maktlöshet. Det känns som om man kan andas igen. Andas, leva och se dom glada sakerna i livet. Då är allt som det ska. Var inte det en härlig seger så säg?
- Posted using BlogPress from my iPhone
som sagt - man måste fortsätta gå , det är först efteråt man vet att det var framåt man gick..... härligt att det känns hanterbart nu!
SvaraRadera