Åkte på den värsta förkylningen jag haft på flera år. Jag är nästan aldrig riktigt sjuk. Jag blev matförgiftad en gång för fyra år sen, då var jag hemma en dag. Sen dess har jag inte varit sjuk. Förrän i tisdags. Det började med feber redan i söndags, men jag gick till jobbet ändå på måndagen. Hostade och nös hela dagen och huvudet kändes som en ballong, en ond och tjock ballong. Jag åkte hem direkt efter lektionerna och la mig i soffan. Där låg jag sen hela kvällen och hade feber. Stackars mig! Min andra sjukdag under mitt arbetsliv blev alltså i tisdags. Har man feber får man faktiskt vara hemma...
Febern släppte runt lunch, men jag var alldeles matt och trött. Satt i soffan och sydde jeanskjolar till småflickorna. De provade dom igår, men kjolarna var så STORA! Elmiras kjol halkade av Esther utan problem... Inte bra... Funderar på vad jag ska göra åt det.
I onsdags var jag tillbaka på jobbet och hela veckan har huvudet fortsatt kännas som en ballong. En ballong av sten typ. I fredags var vi i Stockholm hos vänner till Jacob och så släppte locket för öronen helt plötsligt. Vilken lycka!
Annars är det mest lugnt. Har tagit tag i tvättstugen igen, och det blir så bra! Blir glad av min tvättstuga. Jag har sytt gardin och vi har satt upp gardinstången. Nu är det lite städning av golvet bara, men då måste mans täda golvet i hela källaren eftersom det är samma lort som man drar runt runt... Man får hopp om källaren. Det kan bli riktigt bra faktiskt! Hoppas kunna ta tag i matkällaren till sommaren. Det skulle vara skönt med riktiga hyllor, fräscha väggar, nytt friskluftsintag (som inte släpper in kryp och fukt) och ett riktigt lock över det konstiga hålet i golvet där det också kommer upp kryp... Och golv såklart. Det blev golvplattor över från tvättstugan som räcker dit. Längtar...
Jag har kommit in i en tänkeperiod där jag tänker och tänker på saker. Det är väl bra antar jag, att man funderar igenom livet. Men det kan vara lite jobbigt för Jacob, för jag säger inget utan bara sitter tyst... Men jag tar det lite med ro. Livet består ju av faser och om man inte kämpar emot faserna utan accepterar att det är så det är, så brukar det gå bra med det mesta. Så jag försöker se det som en fas. Kanske en reaktion på att det varit så hektiskt under hösten, då kan man ju behöva tänka lite för att komma ikapp med hjärnan också!
Lördagskvällen var jag ensam hemma. Jacob och Samuel var på Globen och såg Top Gear och hade det trevligt. Och jag var hemma. Donade lite med det ena och det andra. Förde det där gerillakriget mot smuts och damm som ständigt pågår i ett hem. Tvätt, plock och så fixa lite fina grenar i en vas så det ser lite vårigt ut hemma. Det blev väldigt snyggt! Vasen/krukan är fyrkantigt avlång, mellanhög och svart och så la jag vit sten i och stack ner videkvistar och nån annan gren jag hittade på tomten som var knoppig. Väldans nöjd!
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar