onsdag 9 februari 2011

Svettigaste måndan och längsta tisdan, men nu är det onsdag...

När jag satt vid arbetsbordet och jobabde på måndag förmiddag fick jag en aha-upplevelse, den sorten som liksom ramlar över en. Inga gymkläder! Så illa typist! Jacob hade bokat pass och Hanna hade såklart med sina kläder. Vad göra?

Köp nya! tyckte Jacob.

Men vaddå köpa o köpa? Man kan väl inte bara köpa hela tiden?

Tillslut gjorde jag det ändå, för jag hade ju faktiskt önskat mig nya i julklapp men fått annat och det var ju faktiskt rea... Men skor hoppade jag över, nån måtta får det ju vara!

Så jag gympade i bara strumporna, gick rätt bra. Sprang, hoppade och gjorde allt man ska. I mina nya snygga gymkläder. Kände mig lite som Catwoman i svarta långa tights...

Lagom till stretchingen får jag min andra aha-upplevelse, som liksom den första ramlar över mig med tyngden av ett ton tegelstenar, för att låna ord från Liftarens Guide till Galaxen. P-avgiften!

Nyckeln, fort, ge hit nyckeln! väser jag till Hanna. Hon sliter upp nyckeln coh jag springer som en svart vind ut ur träningssalen, förbi alla människor med munnar som fågelholkar som väntar utanför. Till skåpet, sliter nästan av gummisnodden på nyckeln, slänger på mig jackan, hoppar i skorna (såklart högklackade stövlar) och ilar mot utgången. Personalen i kassan stirrar efter mig. Högröd i ansiktet springer jag - i mina högklackade - på isiga gator runt hela kvarteret. eftersom jag redan jympat en timme är jag svettig till att börja med. Och värre blir det eftersom jag har jackan på! Hela tiden dunkar det i öronen - p-böter, p-böter!

Framme vid bilen kan jag slappna av, inga böter! Jag sliter upp plånboken och drar kortet. Hur mycket är det jag ska betala nu då? Stressad som jag är betalar jag såklart till klockan nio dagen efter!

Jag springer tillbaka till jympan - förbi den förvånade personalen i kassan, in i omklädningsrummet och ilar som en vind åt andra hållet. Stretchar klart. Åker hem.

Träningsvärk såklart, som ett brev på posten. Springa ute i kylan i högklackat. Sånt straffar sig...

Igår hade vi föräldramöte, åkte hemifrån halv sju och kom hem igen runt nio... LÅÅÅÅÅNG dag! Men bra möte och fina föräldrar...

Idag onsdag. Som Julio säger: onsdag? Då är ju veckan i princip slut!

2 kommentarer:

  1. hahaha, jag kan riktigt se det framför mig! du är ursnygg som catwoman! =P
    Kram Celie

    SvaraRadera
  2. Så grymt kul för oss att läsa, mindre kul för dig att uppleva kan jag tänka. Men jag kan riktigt se hur d hela gick till=)
    Ha d gott!

    SvaraRadera